Denna webbsida har senast uppdaterats 27.5.2020 kl. 11:30
Webbsidan är tudelad: allmänna anvisningar och rådgivningsenhetens svar på vanliga frågor från de upphandlande enheterna. Vi rekommenderar dock att man noggrant läser anvisningarna i sin helhet innan man vidtar eventuella åtgärder.
Rådgivningsenheten för offentlig upphandling har fått många frågor om coronavirusets (COVID-19) konsekvenser för upphandlingskontrakten och upphandlingsprocessen i allmänhet. Nedan redogör rådgivningsenheten för offentlig upphandling för sin tolkning av frågor i anknytning till upphandlingslagen, ger rekommendationer till de upphandlande enheterna samt svarar på de vanligaste frågorna under respektive tema. Vi kompletterar listan över frågor i takt med att läget förändras. Vi rekommenderar att de upphandlande enheterna noggrant fördjupar sig i hela anvisningen.
Teman som behandlas:
De upphandlingskontrakt som en upphandlande enhet konkurrensutsatt gäller även under undantagsförhållanden. Utgångspunkten är att den upphandlande enheten genomför sina normala upphandlingar inom ramen för kontrakten. I dessa kontrakt iakttas i regel de avtalsvillkor enligt vilka upphandlingen har konkurrensutsatts.
Den upphandlande enheten bör därför först fördjupa sig i avtalsvillkoren för varje kontrakt. De centrala villkoren kan också finnas i bilagorna till ett kontrakt, om man i kontraktet till exempel har använt de allmänna avtalsvillkoren för offentlig upphandling.
I undantagsförhållanden kan det dock uppkomma sådana upphandlingsbehov som de gällande upphandlingskontrakten inte kan tillgodose till exempel i fråga om volym eller produkturval. Då kan den upphandlande enheten med hänsyn till helheten överväga vilka av de metoder som anges i upphandlingslagen som kan användas, till exempel ändringar av kontrakt eller direktupphandling.
Om det uppkommer behov av att ändra kontrakt som konkurrensutsatts i enlighet med upphandlingslagen, ska den upphandlande enheten kontrollera om det finns förutsättningar för ändring av kontraktet. Ändringsbehovet kan under pandemin ha samband med till exempel
Den upphandlande enheten ska separat sätta sig in i avtalsvillkoren och formuleringarna i varje upphandlingskontrakt som är föremål för ett eventuellt ändringsbehov. Om det i kontraktet har avtalats om villkoren för ändring av kontraktet, ska dessa villkor iakttas vid ändring av kontraktet. Det bör dock noteras att det i allmänhet har bestämts i kontrakten att en ändring av kontraktet kräver samtycke av båda kontraktsparterna. Då är det inte möjligt att ändra kontraktet genom en ensidig anmälan från den upphandlande enheten. Ändringar av kontrakt och godkännande av dem ska enligt upphandlingslagen göras skriftligen.
Om det i ett kontrakt inte har avtalats särskilt om villkoren för ändring av kontraktet, kan den upphandlande enheten överväga ändringarna i enlighet med kriterierna i upphandlingslagen. Också då rekommenderas det att man förhandlar om ändringarna med tjänsteproducenten och försöker hitta lösningar som orsakar så lite olägenhet som möjligt för båda parterna. Varje ändring bör prövas separat med hänsyn till upphandlingslagen.
I fråga om EU-upphandlingar redogörs i 136 § i upphandlingslagen (FINLEX) för de kriterier enligt vilka ett upphandlingskontrakt kan ändras och vilka ändringar som är förbjudna. I listan med tillåtna kontraktsändringar (136 § 2 mom.) kan åtminstone punkterna 1, 2, 3 och 5 vara aktuella.
Punkterna 1, 2 och 5 gäller de vanligaste fallen av ändringar av kontrakt medan punkt 3 baserar sig på förändringar i omständigheterna som en omdömesgill upphandlande enhet inte har kunnat förutse. I sådana fall krävs att värdet av en enskild ändring inte får vara mer än 50 procent av värdet av det ursprungliga kontraktet samt att ändringen inte påverkar kontraktets övergripande karaktär. Dessutom ska den kontraktsändring som baserar sig på punkten anges i HILMA på det sätt som upphandlingslagen föreskriver.
Upphandlingslagen innehåller inte motsvarande bestämmelser om ändringar av kontrakt vid nationell upphandling, men även för sådan upphandling torde samma ändringar som vid EU-upphandlingar vara tillåtna.
Om den upphandlande enheten får ett upphandlingsbehov som de nuvarande kontrakten inte helt eller inte alls täcker, och upphandlingen beror på pandemin, kan den upphandlande enheten överväga direktupphandling.
Grunderna för direktupphandling anges i 40, 41 och 110 § i upphandlingslagen. Direktupphandling utgör ett undantag från tillämpningen av upphandlingslagen (1397/2016).
Vid en pandemi kan det bli aktuellt att som grund för direktupphandling överväga en sådan i 40 § 2 mom. 4 punkten avsedd synnerlig brådska som är oberoende av den upphandlande enheten. I upphandlingslagen är grunden för direktupphandling formulerad som följer: ”Det är absolut nödvändigt att ingå ett kontrakt och det är omöjligt att iaktta de föreskrivna tidsfristerna på grund av synnerlig brådska till följd av omständigheter som den upphandlande enheten inte har kunnat förutse och som är oberoende av enheten”.
I sådana fall är det viktigt att beakta, att
Kommissionen konstaterade i sitt meddelande 1.4.2020 att Covid-19-krisen kan betraktas som ett sådant synnerligen brådskande och oförutsägbart fall som gör det möjligt att genomföra direktupphandling till exempel för att tillgodose sjukhusens och vårdinrättningarnas omedelbara behov. I meddelandet betonas dock att bedömningen alltid ska göras från fall till fall.
Dessutom kan det vara fråga om en sådan grund för direktupphandling enligt 41 § 1 mom. i upphandlingslagen som gäller direktupphandling vid tilläggsbeställningar.
Det är viktigt att notera att upphandlingslagen med direktupphandling avser en upphandlingshelhet som överstiger de tröskelvärden som anges i upphandlingslagen. Då ska det på normalt sätt fattas ett beslut om direktupphandling enligt upphandlingslagen, av vilket det ska framgå hur den åberopade grunden för direktupphandling uppfylls. Ett sådant skriftligt kontrakt som avses i upphandlingslagen ska ingås om direktupphandlingen. När det gäller kontrakt om direktupphandling är det viktigt att beakta att kontraktet ingås för viss tid. Ett tidsbegränsat kontrakt kan gälla endast så länge det är motiverat med tanke på pandemiläget.
Direktupphandling kan snabbt vinna laga kraft genom annonsering i HILMA i enlighet med upphandlingslagen. Läs mer om annonsering av direktupphandling.
Om den upphandlande enheten kan konkurrensutsätta en brådskande upphandling som beror på en pandemi, är ett sätt enligt upphandlingslagen att använda ett påskyndat förfarande med förkortade tidsfrister. Läs mer om det påskyndade förfarandet. De påskyndade förfarandena gäller upphandling som överstiger EU-tröskelvärdena.
Vid nationella upphandlingar fastställer den upphandlande enheten själv tidsfristerna, och vid upphandlingar som beror på en pandemi torde tidsfristerna av en grundad anledning kunna vara kortare än normalt.
I fråga om upphandlingshelheter som underskrider tröskelvärdena i upphandlingslagen, små upphandlingar, tillämpas upphandlingslagen i princip inte. De kan göras i en pandemisituation i enlighet med organisationens egna upphandlingsanvisningar och gränser för beslutanderätten.
Många företag står inför stora utmaningar när efterfrågan minskar på grund av pandemin. De upphandlande enheterna bör därför överväga om de har möjlighet att rikta eller konkurrensutsätta eventuella små upphandlingar mellan sådana aktörer för vilka situationen är mest krävande.
Små upphandlingar kan annonseras i de portaler som är avsedda för dem. Läs mer om portaler för små upphandlingar.
Utgångspunkten är att kontrakten bör hållas. En förändring i omständigheterna berättigar inte som sådan parterna att häva ett kontrakt eller låta bli att fullgöra förpliktelserna i det.
I fråga om gällande upphandlingskontrakt kan det uppstå olika krävande situationer för de upphandlande enheterna i fråga om verksamheten under kontraktsperioden. Det kan till exempel vara fråga om tolkningar av
En bra utgångspunkt är alltid att först kontrollera om standardvillkor (kommunforbundet.fi), till exempel JYSE och YSE, har använts vid upphandlingen och i det kontrakt som hänför sig till den. De innehåller ofta bestämmelser om ovan nämnda undantagssituationer.
Om standardvillkor har fogats till kontrakten, ska de iakttas. Om inga standardvillkor finns, ska man iaktta det som bestämts i kontraktet. Det är bra att notera att tolkningarna av kontrakten alltid är individuella och bör granskas som enskilda fall.
En fråga som har varit föremål för diskussion är huruvida ett oöverstigligt hinder (force majeure) är en grund som kan tillämpas på upphandlingskontrakt vid en pandemi. Med force majeure avses en av parterna oberoende, utomstående, oförutsedd och exceptionell händelse, som gäldenären inte kan avvärja med sina normala påverkningsmöjligheter och som hindrar parterna att fullgöra en avtalsenlig prestationsskyldighet.
Endast då det är fråga om force majeure är det möjligt att befrias från kontraktsförpliktelserna för åtminstone en viss tid. På grund av spridningen av coronaviruset kan vardera kontraktsparten bedöma åberopandet av force majeure i fråga om många varor, tjänster och byggentreprenader som de upphandlande enheterna upphandlar.
Med åberopande av force majeure avses i praktiken att de avtalsenliga prestationerna upphör för en viss tid mellan kontraktsparterna. Ett hinder är i allmänhet tillfälligt; det har en tydlig start- och sluttidpunkt. Force majeure ger inte automatiskt grund för uppsägning eller hävning av kontraktet.
Om en kontraktspart åberopar force majeure, ska den upphandlande enheten först kontrollera om force majeure nämns i själva upphandlingskontraktet eller om kontraktet är bundet till allmänna avtalsvillkor. En stor del av kontrakten har inga bestämmelser om force majeure, utan force majeure har definierats i de allmänna avtalsvillkor som kontraktet är bundet till. Även om det i kontraktet mellan parterna eller i de tillämpliga allmänna villkoren inte finns några bestämmelser om force majeure, gäller den allmänna principen att ett oöverstigligt hinder och följderna av det ändå kan åberopas i kontraktsförhållandet.
Av de allmänna avtalsvillkoren innehåller till exempel JYSE 2014, YSE 98, JIT 2015 och KSE 2013 bestämmelser om force majeure. Om force majeure föreskrivs i kapitel 13 i JYSE 2014 VAROR och kapitel 14 i JYSE 2014 TJÄNSTER följande:
14 Force majeure
14.1 Som befrielsegrund (force majeure) betraktas en ovanlig händelse som hindrar att kontraktet fullgörs och påverkar fallet och som har inträffat efter det att kontraktet ingicks och som avtalsparterna inte haft någon orsak att beakta när de ingick kontraktet. Dessutom ska händelsen vara oberoende av kontraktsparterna och dess hindrande effekt inte kunna undanröjas utan oskäliga merkostnader eller oskälig tidsförlust. Sådana händelser kan vara krig, uppror, inre oroligheter, myndigheters rekvisition eller beslag för offentligt behov, import- eller exportförbud, naturkatastrof, avbrott i den allmänna samfärdseln eller energidistributionen, strejk eller annan arbetskonflikt eller eldsvåda eller någon annan omständighet med lika betydande och ovanliga verkningar som är oberoende av kontraktsparterna.
14.2 En underleverantörs dröjsmål betraktas som befrielsegrund bara om underleverantörens dröjsmål beror på ett hinder som avses i punkt 14.1 och en annan underleverantör inte kan anlitas utan oskälig tidsförlust eller kostnader.
14.3 Om fullgörandet av en förpliktelse i kontraktet fördröjs på grund av ett oöverstigligt hinder, ska tiden för att fullgöra förpliktelsen förlängas så mycket som det kan anses skäligt med beaktande av alla omständigheter som påverkar fallet.
14.4 Kontraktsparterna ska genast underrätta varandra om att ett oöverstigligt hinder har inträffat och när det har upphört. Senast därefter ska de avtala om hur hindret har påverkat leveransen.
14.5 Båda kontraktsparterna har rätt att häva kontraktet helt eller delvis, om fullgörandet av kontraktet fördröjs med fler än fyra (4) månader på grund av att det oöverstigliga hindret fortsätter att råda.
Då force majeure föreligger enligt JYSE 2014 TJÄNSTER, JIT 2015 och YSE 98 ska:
- kontraktsparterna genast underrätta varandra om att ett oöverstigligt hinder har inträffat (skriftligen).
- den andra kontraktsparten underrättas om att force majeure åberopas då fullgörandet av de avtalsenliga förpliktelserna avbryts.
- den part som åberopar force majeure ha bevisbördan.
- parterna genast underrätta varandra skriftligen om att ett oöverstigligt hinder har inträffat.
Listan med fyra punkter ovan är viktig eftersom den anger hur force majeure ska åberopas av respektive kontraktspart. En god tumregel är att den kontraktspart som åberopar ett oöverstigligt hinder i det skriftliga meddelandet preciserar vilka konsekvenser hindret har på dennes verksamhet och att den underrättar den rätte kontaktpersonen om saken.
Det är bra att båda kontraktsparterna försöker handla på ett sätt som minimerar de skador som den andra parten förorsakas.
Såsom ovan redan nämnts, fastställs det i upphandlingskontraktet eller i bilagorna till kontraktet hur man ska förfara i undantagsförhållanden under kontraktsperioden. Situationerna är alltid individuella och de bör granskas som enskilda fall. I vissa kontrakt kan den situation som coronaviruset gett upphov till göra det möjligt att åberopa force majeure, medan det i andra fall inte finns någon sådan möjlighet.
I en coronavirussituation bedöms framför allt om coronaviruset medför sådana hinder att en part inte kan fullgöra sina prestationsskyldigheter och om det finns andra skäliga sätt att fullgöra prestationsskyldigheten.
Det är också bra att beakta att åberopande av force majeure inte automatiskt är en grund för uppsägning eller hävning av kontraktet. Till exempel träder en hävningsgrund enligt JYSE-villkoren i kraft först när situationen har pågått över fyra månader.
Om kontraktet innehåller villkor som gäller avtalsvite och det visar sig att de kommer att drivas in, kan den upphandlande enheten överväga om det finns skäl att vidta indrivningsåtgärder under rådande undantagsförhållanden. Om den upphandlande enheten avstår från att debitera avtalsvitet, ska detta göras skriftligen och genom att inkludera en hänvisning till undantagsförhållandena.
Fråga 1: Kan vi skaffa nödvändiga förnödenheter genom direktupphandling på grund av att coronavirussituationen orsakar störningar i de normala leveranskedjorna?
Svar: I ärendet ska beaktas både de krav som ställs i upphandlingslagen och ett eventuellt upphandlingskontrakt som ingåtts med en leverantör. Det är bra att av leverantören få ett skriftligt meddelande till den upphandlande enheten där leverantören redogör för vilka produkter som inte kan levereras och hur länge dröjsmålet beräknas pågå. Då den upphandlande enheten har fått meddelandet kan den utifrån sitt eget behov bedöma om den kan framskrida med den fortsatta upphandlingen. Den upphandlande enheten ska bedöma hur stor dess upphandlingshelhet är och huruvida den eventuellt överstiger det nationella tröskelvärdet i upphandlingslagen.
Om det är fråga om små upphandlingar, kan den upphandlande enheten konkurrensutsätta upphandlingen enligt sina anvisningar för små upphandlingar.
Om det nationella tröskelvärdet i upphandlingslagen överskrids, det är fråga om förnödenheter som är absolut nödvändiga med tanke på den allmänna säkerheten och den överraskande situationen baserar sig på en orsak som man inte har kunnat förutse, kan man anse att grunderna för synnerlig brådska i upphandlingslagen (1397/2016) uppfylls.
Oberoende av värdet på upphandlingen är det skäl att ingå kontraktet skriftligt. Det är också bra att ingå kontraktet på viss tid.
Fråga 2: Kan de skyddsåtgärder som följer av coronaviruset betraktas som force majeure-befrielsegrunder i enlighet med punkt 14 i ”JYSE 2014 TJÄNSTER”? Om man till exempel måste stänga en skola, kan den upphandlande enheten åberopa force majeure när det gäller kontrakt om skoltransport, måltidsservice eller mattransport?
Svar: Tolkningen varierar från kontrakt till kontrakt. Den upphandlande enheten måste först fördjupa sig i det ingångna kontraktet och avtalsvillkoren i det. Om man i upphandlingskontraktet har tillämpat villkoren JYSE 2014, och de träder i kraft enligt kontraktshandlingarnas rangordning, ska de tillämpas.
Force majeure enligt punkt 14 i JYSE 2014 TJÄNSTER föreligger åtminstone när hälsovårdsmyndigheten har stängt en läroanstalt på grund av coronaviruset. Ibruktagningen av beredskapslagen uppfyller också kriterierna. De nuvarande stängningarna av skolor har gjorts genom regionförvaltningsmyndigheternas beslut med stöd av 58 § i lagen om smittsamma sjukdomar.
Med åberopande av force majeure avses i praktiken att de avtalsenliga prestationerna upphör för en viss tid mellan kontraktsparterna. Ett hinder är i allmänhet tillfälligt; det har en tydlig start- och sluttidpunkt.
Den allmänna principen är att den upphandlande enheten köper enligt sitt verkliga behov på basis av befintliga upphandlingskontrakt. Om villkoren JYSE 2014 ska iakttas i ett kontrakt och situationen enligt den upphandlande enhetens tolkning uppfyller kännetecknen för force majeure, ska den upphandlande enheten underrätta leverantören om detta på följande sätt:
Även vid force majeure bör man beakta att åberopande av force majeure enligt villkoren i JYSE 2014 inte är en automatisk grund för uppsägning eller hävning av avtal. Uppsägningsgrunden enligt JYSE 2014 uppkommer först då det oöverstigliga hindret pågått i över fyra månader.
Det rekommenderas att man i undantagsförhållanden framskrider i ärendet genom inbördes förhandlingar.
Fråga 3: Leverantören har meddelat att leveransen försenas på grund av leveransproblem till följd av coronaviruset (force majeure). Hur ska man förhålla sig till saken?
Svar: Den upphandlande enheten ska kontrollera vad som i upphandlingskontraktet och i bilagorna har bestämts om force majeure och dröjsmål med varuleverans. Om JYSE 2014 iakttas i ett kontrakt, ska leverantören underrätta den upphandlande enheten om detta på följande sätt:
Det rekommenderas att man i undantagsförhållanden framskrider i ärendet genom inbördes förhandlingar.
Om de allmänna avtalsvillkoren för offentlig upphandling (JYSE) tillämpas på ett kontrakt, får bägge parterna i enlighet med punkt 13.5 i JYSE 2014 VAROR häva upphandlingskontraktet helt eller delvis, om fullgörandet av kontraktet fördröjs med fler än fyra (4) månader på grund av att det oöverstigliga hindret fortsätter att råda.
Fråga 4: Hur kan man vid byggentreprenader förbereda sig på förseningar som förorsakas av coronaviruset? Är det fråga om force majeure (20.1 § punkt d i YSE-villkoren)? Vem står för lönekostnaderna?
Svar: Force majeure enligt 20.1 § punkt d i YSE-villkoren föreligger åtminstone när hälsovårdsmyndigheten har stängt en byggarbetsplats på grund av coronaviruset. I övriga fall är frågan mer mångtydig och bör bedömas från fall till fall.
Vid tillämpningen av YSE 20 § gäller det också att beakta 23 § (Procedurbestämmelser) och 50 § (Inverkan av force majeure på entreprenadpriset), som innehåller en uttömmande förteckning över ersättningskriterierna. Den upphandlande enheten är beställare av byggentreprenader, vilket innebär att utgångspunkten är att leverantören ska meddela beställaren om force majeure och om dröjsmål på byggplatsen till följd av detta.
Utgångspunkten är att arbetsgivaren står för lönerna till sina arbetstagare.
Fråga 5: Coronaviruset medför ekonomiska problem och utmaningar för tjänsteproducenter och varuleverantörer. Vad kan vi som upphandlande enhet göra åt saken?
Svar: Coronaviruset och ibruktagningen av den nationella beredskapen försämrar företagens likviditet. Inom den offentliga sektorn finns det inte ett motsvarande likviditetsproblem.
Det rekommenderas att den upphandlande enheten betalar fakturor från den privata sektorn snabbt, och överväger om den kan betala snabbare än vad som krävs enligt det betalningsvillkor som överenskommits i kontraktet.
Dessutom kan den upphandlande enheten överväga om det är möjligt att förlänga betalningstiderna i faktureringen av företagen i den privata sektorn.
Vi rekommenderar också att man fördjupar sig i Kommunförbundets och Företagarna i Finlands (kommunforbundet.fi) rekommendationer om hur de upphandlande enheterna kan agera för att främja livskraften i den rådande situationen.
Fråga 6: Kan vi säga upp eller häva ett upphandlingskontrakt med hänvisning till coronaviruset och/eller ett oöverstigligt hinder som det förorsakat?
Svar: De upphandlingskontrakt som en upphandlande enhet konkurrensutsatt gäller även under undantagsförhållanden. Utgångspunkten är att den upphandlande enheten genomför sina normala upphandlingar inom ramen för kontrakten. I dessa kontrakt iakttas i regel de avtalsvillkor enligt vilka upphandlingen har konkurrensutsatts.
Den upphandlande enheten bör därför först fördjupa sig i avtalsvillkoren för varje kontrakt. De centrala villkoren kan också finnas i bilagorna till ett kontrakt, om man i kontraktet till exempel har använt de allmänna avtalsvillkoren för offentlig upphandling (JYSE 2014). Den upphandlande enheten ska agera i enlighet med avtalsvillkoren.
Såsom ovan redan nämnts, fastställs det i upphandlingskontraktet eller i bilagorna till kontraktet hur man ska förfara i undantagsförhållanden under kontraktsperioden. Situationerna är alltid individuella och de bör granskas som enskilda fall. I vissa kontrakt kan den situation som coronaviruset gett upphov till göra det möjligt att åberopa force majeure, medan det i andra fall inte finns någon sådan möjlighet.
I en coronavirussituation bedöms framför allt om coronaviruset medför sådana hinder att en part inte kan fullgöra sina prestationsskyldigheter och om det finns andra skäliga sätt att fullgöra prestationsskyldigheten.
Med åberopande av force majeure avses i praktiken att de avtalsenliga prestationerna upphör för en viss tid mellan kontraktsparterna. Ett hinder är i allmänhet tillfälligt; det har en tydlig start- och sluttidpunkt. Åberopande av force majeure är inte automatiskt en grund för uppsägning eller hävning av ett kontrakt. Till exempel träder en hävningsgrund enligt JYSE-villkoren i kraft först när situationen har pågått över fyra månader. I undantagsförhållanden rekommenderas det att man försöker finna lösningar genom förhandlingar.
Fråga 7: En anbudsgivare har obetalda skatter enligt sitt intyg över skatteskuld. Vi har dock fått veta att företaget ansökt om ett betalningsarrangemang som ännu inte bekräftats. Hur ska vi bedöma om skatteskulden utgör en av prövning beroende grund för uteslutning?
Svar: Med stöd av 81 § 1 mom. 4 punkten i upphandlingslagen kan den upphandlande enheten utesluta en anbudssökande eller anbudsgivare som har försummat sin skyldighet att betala skatter. Rätten gäller dock inte om anbudsgivaren har ingått en bindande överenskommelse i syfte att betala skatterna. Den upphandlande enheten kan också avstå från att tillämpa punkten om uteslutningen är uppenbart oskälig till exempel på grund av att det obetalda beloppet är ringa eller av någon annan speciell orsak.
Till följd av coronapandemin kan företagen tillsvidare ansöka om skattebetalningsarrangemang. Skatteförvaltningen har dock meddelat att ansökningarna börjar behandlas först i sommar.
Rådgivningsenheten rekommenderar därför att de upphandlande enheterna beaktar fördröjningen när de avväger att tillämpa obetalda skatter som uteslutningsgrund. Läs mer.
Offentlig upphandling i nödsituationen i samband med covid-19-krisen
Nyhet 8.4.2020
Upphandlande enheter bör observera fördröjningen i skattebetalningsarrangemangen
Nyhet 27.5.2020
Senior Associate Elisa Panula i Edilex gästrum: Koronatilanteen vaikutukset urakkasuoritukseen sekä tilaajan ja urakoitsijan sopimussuhteeseen
Edilex 30.3.2020
Frågor kring tillämpningen av upphandlingslagen och förfaranden vid offentlig upphandling
Vi betjänar upphandlande enhet i ärenden som gäller offentlig upphandling, speciellt rådgivning om lagstiftningen. Vi rekommenderar att du i första hand använder vår serviceadress.