De upphandlande enheterna representerar en betydande köpkraft på många marknader. Offentliga upphandlingar ses därför som ett effektivt redskap för att nå olika samhälleliga mål. Ett av målen med upphandlingsdirektiven är således att förbättra möjligheterna att beakta miljöaspekter vid upphandling. Också den nationella strategin för offentlig upphandling fäster vikt vid upphandlingarnas miljökonsekvenser.
Det är viktigt att ta hänsyn till miljöaspekterna i den offentliga upphandlingen med tanke på en hållbar utveckling. När offentliga samfund uppmärksammar upphandlingarnas miljöaspekter kan upphandlingens skadliga miljökonsekvenser minskas. Exempelvis kan man fästa vikt vid att minimera utsläppen.
Enligt upphandlingslagen ska de upphandlande enheterna sträva efter att ordna sin upphandling så att den kan genomföras på ett så ekonomiskt, högkvalitativt och systematiskt sätt som möjligt med beaktande av bland annat miljöaspekter.
Miljöaspekterna kan beaktas i alla skeden av upphandlingsförfarandet – i planeringen, vid valet av anbudsgivare och anbudssökande samt när kontrakt tilldelas. Det är den upphandlande enheten som beslutar om beaktandet av miljöaspekter vid upphandlingar, om inget annat följer av tvingande lagstiftning. Exempelvis i fråga om vissa entreprenader bör man beakta den skyldighet att göra en miljökonsekvensbedömning som direkt följer av lagen (se lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (252/2017)).
Detta avsnitt handlar om att ta hänsyn till miljöaspekter vid upphandling ur upphandlingslagens synvinkel:
Avsnittet går inte i detalj igenom exempelvis befintliga handböcker för produktgruppsspecifika kvalitetskriterier. De sektorspecifika anvisningar som samlats på rådgivningsenhetens webbplats finns i egna underavdelningar. I slutet av sidan finns också mer allmänt nyttiga länkar och material för att beakta miljöaspekter.
I beredningsskedet beslutar den upphandlande enheten om vad den vill upphandla, genom vilket förfarande upphandlingen konkurrensutsätts och vilket slags kontrakt som ska slutas om upphandlingen.
Det rekommenderas att den upphandlande enheten redan i planeringsskedet utreder de önskade miljökonsekvenserna av upphandlingen och utarbetar en definition av föremålet för upphandlingen utifrån detta. En omsorgsfull beredning av upphandlingen är av högsta vikt i synnerhet om den upphandlande enheten vill inkludera miljökriterier i upphandlingen. Genom omsorgsfull beredning kan man ta reda på hur miljöaspekterna över huvud taget kan inkluderas i en enskild upphandling.
Dessutom bör man kontrollera behovet av upphandling; genom att höra dem som använder föremålet för upphandlingen kan man till exempel få reda på att behovet av den produkt som anskaffas har minskat jämfört med tidigare, eller att det inte alls finns behov av att förnya ett visst system på kort sikt.
Med hjälp av en marknadskartläggning får den upphandlande enheten information om vilka produkter och tjänster som finns på marknaden samt om olika alternativ för genomförandet av upphandlingen. Den upphandlande enheten kan till exempel ta reda på om det redan finns miljöcertifierade produkter på marknaden eller i vilken utsträckning potentiella anbudsgivare tillämpar ett miljöledningssystem. Kartläggningen hjälper således till att utreda vilka miljökriterier som realistiskt kan ställas på föremålet för upphandlingen och på leverantörerna.
En dialog ger även leverantörerna viktig information om förestående upphandlingar och då kan de i mån av möjlighet redan förbereda sig på en framtida upphandling, exempelvis genom att investera i grönare lösningar för genomförande.
Den upphandlande enheten har rätt att bestämma innehållet, omfattningen och kvaliteten på varan, tjänsten eller byggarbetet som ska upphandlas. I kriterierna är det möjligt att ställa krav på tekniska definitioner eller prestanda och funktionella egenskaper som anknyter till miljöaspekter.
En teknisk definition är till exempel de egenskaper som krävs av föremålet för upphandlingen, såsom krav på returpapper, returel eller biogasbil. Den funktionella definitionen beskriver i sin tur den specifika målnivå eller prestanda som förväntas för upphandlingen, såsom energieffektivitet, återvinningsbarhet eller till exempel inomhusluftförhållanden vid byggentreprenader.
För att anbuden ska vara jämförbara och för att anbudsgivarna ska behandlas likvärdigt förutsätts det att prestanda- eller funktionskraven är tillräckligt exakt utformade. Kraven bör också vara anknutna till föremålet för upphandlingen.
Miljömärken kan användas som hjälp vid utarbetandet av definitioner och krav som gäller miljöaspekter.
De miljömärken som krävs och de grunder som används på basis av dem ska dock hänföra sig till föremålet för upphandlingen och lämpa sig för bestämmande av föremålets egenskaper. Vid användningen av miljömärken måste man säkerställa att alla krav som ställs för att få märket de facto också är kopplade till föremålet för upphandlingen. Miljömärkena måste i allmänhet uppfylla vissa kriterier för objektivitet, transparens och tillgänglighet.
Miljömärken är bland annat Europeiska unionens miljömärke EU-blomman och det nordiska officiella miljömärket Svanen. Därtill finns till exempel Forest Stewardship Council (FSC) – ett miljömärke som hänför sig till skydd av skogsresurser och som används exempelvis i kartongförpackningar. Den upphandlande enheten kan utnyttja miljömärken förutom vid definitionen av föremålet för upphandlingen också i de grunder för totalekonomisk fördelaktighet som anges i anbudsförfrågan.
Miljöaspekter kan också beaktas när krav ställs på anbudsgivarnas och anbudssökandenas lämplighet. Innan den upphandlande enheten börjar jämföra anbuden ska den bedöma om anbudssökandena uppfyller de krav som ställs beträffande exempelvis tekniska och yrkesmässiga kvalifikationer. Anbudsgivare som inte uppfyller de minimikrav som ställts i anbudsförfrågan ska uteslutas ur anbudsförfarandet.
Den upphandlande enheten kan till exempel kräva att leverantörerna har tidigare erfarenhet av och referenser för projekt som motsvarar föremålet för upphandlingen. Enheten kan exempelvis fästa vikt vid tidigare erfarenheter av att genomföra projekt på ett hållbart och miljövänligt sätt.
Också av anbudsgivarens personal kan man kräva förmåga att hantera miljöfrågor på en viss nivå. Till exempel vid upphandling av transporttjänster kan det förutsättas att förarna behärskar ekonomisk och miljövänlig körning. Sådana kriterier kan också fastställas i urvalskriterierna för anbudet. Mer om dessa under punkten ”Användning av miljökriterier som jämförelsegrund”.
Den upphandlande enheten kan begära utredningar av anbudsgivarna eller anbudssökandena om vilka miljöskyddsåtgärder som vidtas när en upphandling fullgörs. Miljöledningsåtgärderna och kvalitetssäkringsåtgärderna berör hela företaget eller organisationen i all dess verksamhet, alltså inte endast enskilda produkter eller tjänster.
I fråga om krav enligt miljövårdsstandarder ska man hänvisa till EU:s miljölednings- och miljörevisionsordning (EMAS) eller till existerande relevanta europeiska eller internationella standarder, såsom ISO 14001-systemet eller den finländska Ekokompassen.
För att sådana utredningar ska kunna begäras förutsätts att de har en motsvarande koppling till föremålet för upphandlingen som den som krävs för andra utredningar om anbudsgivarens tekniska prestationsförmåga eller yrkeskompetens.
En anbudssökande eller anbudsgivare kan visa att den uppfyller miljövårdskraven genom registrering av sitt miljöledningssystem, genom ett tillbörligt certifikat eller alternativt genom en egen beskrivning av sina åtgärder för säkerställande av miljöskyddet.
Den upphandlande enheten kan under de förutsättningar som anges i lagen beakta miljöaspekterna vid tillämpningen av grunder för uteslutning som är beroende av prövning. Den upphandlande enheten kan således ur anbudsförfarandet utesluta en anbudssökande eller anbudsgivare som
Vid tillämpning av grunder för uteslutning som är beroende av prövning har den upphandlande enheten prövningsrätt när det gäller att tillämpa grunderna. Den upphandlande enheten ska dock fästa vikt vid proportionalitetsprincipen och uteslutningsgrunder ska tillämpas enhetligt på alla anbudsgivare. En anbudssökande eller anbudsgivare får bara i undantagsfall uteslutas ur anbudsförfarandet om bristerna är ringa. Å andra sidan kan en uteslutning vara motiverad om de ringa bristerna är återkommande.
Den upphandlande enheten kan kontrollera motsvarande grunder för uteslutning också i fråga om underleverantörer. Om en frivillig uteslutningsgrund gäller en underleverantör, får den upphandlande enheten kräva att underleverantören byts ut mot en annan underleverantör.
Den upphandlande enheten kan fastställa jämförelsegrunder för förhållandet mellan pris och kvalitet som hänför sig till miljöaspekter. Som jämförelsegrund kan användas till exempel en elapparats energiförbrukning eller ett fordons utsläpp så att anbudet får fler poäng ju mindre förbrukning eller utsläpp föremålet för upphandlingen ger upphov till.
Vid jämförelsen av anbuden kan man också beakta sådana mätbara miljöegenskaper med anknytning till föremålet för upphandlingen som inte ger den upphandlande enheten direkta fördelar men som ändå tillgodoser behov i det allmännas intresse. Det är möjligt att vid jämförelsen av anbud beakta till exempel utsläpp som underskrider den maximinivå som fastställs i de tekniska specifikationerna.
Jämförelsegrunderna ska ha anknytning till föremålet för upphandlingen och de ska vara objektiva och icke-diskriminerande. De fastställda jämförelsegrunderna får inte ge den upphandlande enheten obegränsad valfrihet. Exempelvis uteblir ofta en koppling till föremålet för upphandlingen i de krav som ställs på leverantörens allmänna policy, om de inte kan betraktas som en faktor som karakteriserar den specifika produktionsprocessen för eller leveransen av de varor, tjänster eller entreprenader som ska upphandlas.
Den upphandlande enheten ska överväga om den ställer krav som hänför sig till miljöaspekter som obligatoriska kriterier för föremålet för upphandlingen eller anbudsgivarens lämplighet eller som mindre stränga jämförelsegrunder. Det kan vara mer lönsamt att inkludera miljöaspekter i jämförelsegrunderna i synnerhet om den upphandlande enheten är osäker på förhållandet mellan kostnaderna för upphandlingen och vissa kvalitativa kriterier på marknaden. Den upphandlande enheten kan fastställa en miniminivå för föremålet för upphandlingen i fråga om de tekniska kraven, varvid det i jämförelsegrunderna kan ställas tilläggskriterier för vilka det är möjligt att få tilläggspoäng.
Den upphandlande enheten kan vid jämförelsen av anbud beakta upphandlingens effekter även i vidare bemärkelse än enbart i fråga om anskaffningskostnaderna. En beräkning av livscykelkostnaderna gör det möjligt att ta hänsyn till alla de på varandra följande och sammanhängande faser som uppstår under produktens, tjänstens eller entreprenadens livscykel.
I livscykelkostnaderna kan beaktas såväl de interna kostnader som den upphandlande enheten orsakas som de externa (samhälleliga) kostnaderna. Interna kostnader kan vara till exempel inköpspris, transport-, drifts-, underhålls- och avvecklingskostnader. Externa kostnader kan vara exempelvis kostnader för föroreningar till följd av anskaffning av råvaror eller för miljöföroreningar till följd av tillverkningen av en produkt. Sådana kostnader kan också inbegripa kostnader för utsläpp av växthusgaser och andra utsläpp. Det måste dock vara möjligt att fastställa och kontrollera de externa kostnadernas penningvärde. Dessutom ska metoderna för bedömning av kostnaderna för externa miljöeffekter fastställas på förhand på ett oberoende och icke-diskriminerande sätt och vara tillgängliga för alla berörda parter.
Upphandlingslagen medför i princip inte någon skyldighet att beakta livscykelkostnaderna. En sådan skyldighet kan dock ha ålagts i annan lagstiftning. Exempelvis enligt lagen om beaktande av energi- och miljökonsekvenser vid offentlig upphandling av fordon (1509/2011) ska de i lagen nämnda energi- och miljökonsekvenserna av fordon i drift beaktas vid offentlig upphandling.
I Finland finns det anvisningar om beräkning av livscykelkostnaderna i statens energieffektivitetsbolag Motivas upphandlingstjänst. Dessutom kan man utnyttja de verktyg för beräkning av livscykelkostnader för olika produktgrupper som finns hos det internationella nätverket för lokala myndigheter för hållbar utveckling ICLEI samt upphandlingsmyndigheten i Sverige.
Den upphandlande enheten kan utarbeta alternativa definitioner av föremålet för upphandlingen, där det till exempel ställs högre krav på miljöaspekter eller tekniska egenskaper. Den upphandlande enheten ska då specificera de minimikrav som alla anbud ska uppfylla. Det bör noteras att alla anbud dock ska vara sinsemellan jämförbara, vilket för sin del innebär utmaningar när det gäller att definiera alternativa anbud.
Den upphandlande enheten ska i upphandlingsannonsen ange om alternativa anbud är tillåtna. Det ska dessutom anges huruvida det är tillåtet att lämna endast alternativa anbud. Det kan i praktiken vara ändamålsenligt att tillåta alternativa anbud om den upphandlande enheten misstänker att den på grund av sådana höga krav som hänför sig till miljöaspekter eller andra aspekter inte får ett tillräckligt antal anbud för att det ska uppstå genuin konkurrens. Den upphandlande enheten kan till exempel definiera en traditionell bensin- eller dieselbil som föremål för upphandlingen, men även tillåta alternativa bränslelösningar såsom el- och hybridbilar.
Vid EU-upphandlingar är den upphandlande enheten skyldig att av anbudsgivaren begära en utredning om bakgrunden till anbudspriset när det är fråga om ett anbud som verkar onormalt lågt. De utredningar som begärs kan gälla iakttagandet av skyldigheterna enligt miljölagstiftningen. Utredningarna kan hänföra sig till bland annat tillverkningsmetoden, ekonomiska eller tekniska lösningar, anbudsgivarens ovanligt gynnsamma upphandlingsvillkor eller originaliteten i de lösningar som ingår i anbudet.
Den upphandlande enheten har å andra sidan en uttrycklig skyldighet att förkasta ett anbud vars pris är onormalt lågt, om orsaken till det låga priset är att skyldigheterna enligt miljölagstiftningen har försummats.
Miljöaspekter kan också beaktas i särskilda villkor för upphandlingskontraktet. De särskilda villkoren kan till exempel gälla nivån på eller genomförandet av miljöskyddet. De väsentliga avtalsvillkoren ska i regel anges redan i anbudsförfrågan. De villkor som ställs i upphandlingskontraktet får inte vara direkt eller indirekt diskriminerande och de ska hänföra sig till genomförandet av upphandlingskontraktet. Således kan den upphandlande enheten inte kräva att ett företag ska ha en viss allmän miljöpolicy också för verksamhet som inte är kopplad till den aktuella upphandlingen eller en viss företagspolicy för till exempel sina investeringar. Särskilda villkor för kontraktet bör dessutom anges på förhand i upphandlingsannonsen eller i förfrågningsunderlaget, så att anbudsgivarna kan beakta dem vid utarbetandet av anbud.
Vid upphandling av varor kan det exempelvis förutsättas att
Vid upphandling av tjänster och entreprenader kan det exempelvis förutsättas att
Enligt upphandlingslagen kan den upphandlande enheten i anbudsförfrågan också ange de myndigheter av vilka anbudsgivaren kan få uppgifter om de skyldigheter som gäller i Finland, till exempel i fråga om miljöskydd. Genom att uppge dessa myndigheter för anbudssökandena och anbudsgivarna kan man särskilt vid byggentreprenader och upphandling av tjänster bidra till att anbudssökandena och anbudsgivarna känner till de bestämmelser som gäller i Finland. När den upphandlande enheten uppger myndigheterna borde den kräva att anbudsgivarna bekräftar att de utformat sina anbud med hänsyn till de skyldigheter som gäller miljöskydd.
Handböcker för beaktande av miljöaspekter vid upphandling:
Circwaste: Kiertotaloushankintojen käsikirja (2022)
Nordiska ministerrådet: Circular Public Procurement in the Nordic Countries (2017) https://norden.diva-portal.org/smash/get/diva2:1092366/FULLTEXT01.pdf external link
Nordiska ministerrådet: Nordic Guidelines - Green Public Procurement: How to use environmental management systems and ecolabels in EU tenders (2017) https://norden.diva-portal.org/smash/get/diva2:1087097/FULLTEXT01.pdf external link
Ympäristömerkit: Opas ympäristömerkin käyttämiseen julkisissa hankinnoissa (på finska)
Nyttiga webbplatser, material och verktyg:
Det nätverksbaserade Kompetenscentret för hållbar och innovativ upphandling, external link
KEINO-kompetenscentrets verksamhet har upphört. Webbplatsen kan användas som materialbank.
Motivas upphandlingstjänst external link
På Motivas upphandlingstjänst hittar du omfattande information om hållbar upphandling. I upphandlingstjänstens databank finns nyttiga anvisningar om olika produkters och tjänsters miljökonsekvenser och hur de ska beaktas vid upphandling.
På den svenska Upphandlingsmyndighetens webbplats finns en hel del nyttiga råd.
Europa 2020. EU:s tillväxtstrategi för det kommande årtiondet external link
Europa.eu
Sitras projekt för att främja en klimatneutral cirkulär ekonomi
Global synvinkel på hållbar utveckling: ICLEI Local Governments for Sustainability
Sektorspecifika anvisningar:
Byggande
Kuittinen, Matti (edit.): Cirkulär ekonomi i offentliga rivningsprojekt: upphandlingshandledning, Miljöministeriet, 2019. Handledningen kompletterar Miljöministeriets handledning för genomförande av inventering inför rivning samt ministeriets handledning om rivningsarbeten. https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/handle/10024/161882external link (på finska, med svenskt referat)
Elinkaarilaskenta.fi– rådgivningstjänster för koldioxidsnålt byggande external link (på finska)
Frågor kring tillämpningen av upphandlingslagen och förfaranden vid offentlig upphandling
Vi betjänar upphandlande enhet i ärenden som gäller offentlig upphandling, speciellt rådgivning om lagstiftningen. Vi rekommenderar att du i första hand använder vår serviceadress.