Finland behöver mer dynamisk upphandling

Enligt statsminister Sipiläs regeringsprogram eftersträvas det att 5 procent av all offentlig upphandling i Finland ska vara innovationsupphandling. Om procentandelen avser euro, innebär målet en satsning på cirka 1,5 miljarder.

Målet är ambitiöst och det kräver att upphandlingsaktörerna har förmåga att förnya sig. Enligt utredningarna stöder metoderna för offentlig upphandling i allmänhet inte innovationer i tillräcklig utsträckning och leder inte till att nya lösningar används i företagen.

Nya handlingsmodeller stöder framgång

Upphandlande enheter bör införa förfaranden som på bästa möjliga sätt stöder innovationer under kontraktsperioden. Vid planeringen av verksamheten har de upphandlande enheterna skäl att komma ihåg att innovationer kommer till genom en cykel av kontinuerliga misslyckanden och framgångar. Eftersom en innovation av tio är verkligt bra måste leverantörshanteringen bli mer dynamisk.

Innovationspotentialen är som högst när den upphandlande enheten har tillgång till en handlingsmodell som stöder konkurrens inom en så bred skara företag som möjligt. Och helst i ett system där automatik och en stor datamängd har en central betydelse.

Dynamiska inköpssystem ger mer omfattande konkurrens

På det här behovet svarar de dynamiska inköpssystemen som håller på att förändras. Förfarandet togs med bland de offentliga upphandlande enheternas alternativ redan under föregående upphandlingsdirektiv, men har inte använts mycket på grund av sin komplexitet. Det nya upphandlingsdirektivet förenklar förfarandet betydligt. Till revideringen bidrog bland annat EU:s mål att effektivisera upphandlingen, nå besparingar och utvidga konkurrensen.

Öppnare system kräver automatik

Dynamiska inköpssystem har flera särdrag. Systemen ska genomföras som en helt elektronisk process och de ska vara öppna för alla de ekonomiska aktörer som uppfyller kriterierna för val av anbud under hela den tid inköpssystemet  gäller. Dynamiska inköpssystem är utvecklade för att möta behovet av ett dynamiskt utbyte av produktifierade tjänster och varor.

Ett alternativ till ramavtal

I praktiken kan dynamiska inköpssystem ses tydligast som ett alternativ till ramavtal. Det nya förfarandet medför nya möjligheter på marknaden där såväl leverantörsfältet som tekniken och prissättningen ständigt förändras. Via ett dynamiskt inköpssystem uppstår det mer konkurrens, eftersom de författningar som gäller antalet aktörer och tidpunkten för godkännande inte begränsar konkurrensen på samma sätt som i fråga om ramavtal.

Behovet av att lägga om upphandlingsverksamheten diskuteras aktivt

Regeringsprogrammets mål kräver att upphandlingsverksamheten i Finland kan förnyas. Man ska kunna ta fram nya tillvägagångssätt, en ny försöksinriktad kultur och mer flexibla verksamhetsformer. Den annons om vägbeläggningsentreprenader som närings-, trafik- och miljöcentralen i sydöstra Finland publicerat torde vara Finlands första och således också enda dynamiska inköpssystem.

Om vi vill skapa verkliga möjligheter till innovationsupphandling, bör allt fler upphandlande enheter överväga att införa nya mer dynamiska förfaranden.

 

Jussi Pyykkönen är konsult i konkurrensutsättning hos Hansel Ab. Han har varit med och bildat Finlands första dynamiska inköpssystem.