Lönar det sig att sysselsätta arbetslösa med hjälp av offentlig upphandling

​År 2014 uppgick totalbeloppet för serviceupphandling och upphandling av byggentreprenader i Finland till över 27 miljarder euro. Om man hade tillämpat sysselsättningsvillkoret för varje 500 000 euro, skulle över 54 000 arbetslösa ha fått jobb.

Med tanke på den kommunala ekonomin är det förnuftigt att sysselsätta, eftersom det minskar kostnaderna för sysselsättningsåtgärder.

Detta är ändå bara siffror på ett papper om vi inte inser vad sysselsättning med hjälp av upphandling faktiskt kräver.

Att kombinera offentlig upphandling och sysselsättning är en utmaning

Ett centralt problem är reformspiralen inom den offentliga sektorn; omorganiseringar verkar nästan vara mer regel än undantag i Finland. Den ständigt föränderliga omvärlden har orsakat situationer som vid första anblicken rentav verkar ganska otroliga. I ett land med över 340 000 arbetslösa och drygt 80 000 lediga jobb och där sysselsättning och arbetslöshet är ett stående samtalsämne har det enligt erfarenheterna i vårt projekt varit ett problem att hitta lämpliga arbetssökande för arbetstillfällena inom offentlig upphandling.

Mänsklig kontakt i stället för tekniska processer

Offentlig upphandling ses ofta som något juridiskt och tekniskt, en administrativ process som ska skötas smidigt och korrekt. Jag vill ändå påstå att sysselsättning i samband med offentlig upphandling endast lyckas om vi har en genuin vilja att styra företag och övriga aktörer till verksamhet med ett större socialt ansvar. Som köpare har vi rätt till det och i egenskap av offentliga aktörer är vi också skyldiga att göra det.

Det är fråga om värderingar

Offentlig upphandling utgör ungefär hälften av kommunernas budget. Därför hoppas jag att upphandling lyfts starkare fram i diskussionen i det kommande kommunalvalet. Upphandlingsstrategin ska vara i linje med de samhällspolitiska mål som kommunen fastställt och stödja verkställandet av målen.

 

Sysselsättning förutsätter ökad växelverkan och human verksamhet. Till stöd för det behövs administrativa och politiska åtgärder:

• För att rekryteringen ska lyckas i praktiken måste någon verkligen känna till vad den långtidsarbetslösa i fråga kan.
• Den upphandlande enheten måste samarbeta närmare med de övriga aktörerna och komma ut ur sin bekvämlighetszon.
• Om inte ledningen är engagerad är det svårt för enskilda projekt att åstadkomma betydande resultat genom sysselsättning med hjälp av upphandling.
• Här krävs tydliga och bindande beslut av de kommunala beslutsfattarna.
• Politikerna måste ha ett mycket större intresse och ansvar för att styra upphandlingen än i dagsläget.

Sist och slutligen är det fråga om vilka värderingar vi har.

Insikt i arbetsmarknaden och uppmuntran till leverantörerna

Sysselsättning med hjälp av upphandling kräver också att kommunen i fråga har insikt i arbetsmarknaden. Utmaningen i projektet har inte varit huruvida sysselsättningsklausulen har skrivits in korrekt ─ den finns nog med ─ utan huruvida den upphandlande enheten riktar sina skyldigheter på korrekt upphandling. Klarar vi alltså av att beakta arbetsmarknadssituationen i de olika sektorerna?

Det är lönlöst att vänta sig innovationer av företagen heller om inte vi köpare fattar att formulera skyldigheterna så att de lämnar plats för företagets egna lösningar. Småningom bör tyngdpunkten i sysselsättning med hjälp av upphandling övergå till uppmuntran och resultatbaserad belöning. 

Sysselsättning är ändamålsenligast i de fall där kommunen med hjälp av upphandling till exempel kan ge en ung person ett jobb inom ett område som denne har utbildning för och där det råder stark konkurrens. Sådana åtgärder kan ha långvariga positiva följder.

Därför är mitt svar på min egen fråga: ja, det lönar sig verkligen att sysselsätta med hjälp av upphandling, även om det kräver en del besvär!

Text:

Eeva Mielonen

Projektchef, projektet Hankinnoista duunia

029 524 7921, eeva.mielonen(at)thl.fi

 

Helsingfors, Esbo, Vanda och Uleåborgs städer har de senaste åren sysselsatt långtidsarbetslösa, partiellt arbetsföra och unga med stöd av ett sysselsättningsvillkor som tillämpas på offentlig upphandling och som förpliktar leverantören att sysselsätta en arbetslös person enligt villkor som fastställs av kommunen. Passande nog heter samutvecklingsprojektet Hankinnoista duunia (jobb genom upphandling). Projektet samordnas av THL.