Ett år med den nya upphandlingslagen

Den här tiden för ett år sedan var alla som arbetar med upphandling nervösa. Den nya upphandlingslagen väntades bli klar efter den officiella lagstiftningsprocessen före utgången av året, men någon närmare uppgift om ikraftträdandet av lagen fanns inte. Strax före årsskiftet fick vi äntligen höra nyheter: lagen skulle träda i kraft redan i början av 2017!

Förra årsskiftet var alltså en hektisk tid också i rådgivningsenheten: den webbplats som var under arbete – och som skulle öppnas i mars – fick hastigt ställas i publiceringsskick så att den kunde vara tillgänglig för våra kunder redan 1.1.2017. Vi högg i arbetet med webbplatsen och nådde målet.

I januari ordnade vi också ett seminarium om den nya upphandlingslagen. Seminariet var det största i upphandlingsrådgivningens historia med över 750 deltagare! Det gör en fortfarande ödmjuk. Det återstår att se om vi någonsin mer når sådana deltagarsiffror. Tacket för den goda stämningen och det fina deltagandet vid seminariet – eller borde man säga upphandlingsfestivalen – tillkommer er, våra kunder! Ett hjärtligt tack än en gång på hela vårt teams vägnar!

Upphandlingslagen väckte frågor

I början av året visade de frågor som rådgivningsenheten fick tydligt i vilket skede de upphandlande enheterna var med sina konkurrensutsättningar. I januari fick vi exceptionellt många frågor om upphandlingsannonsering, i februari frågades det om upphandlingsförfarandet och ESPD och i mars–april gällde många frågor upphandlingsbeslut. Efter det har frågorna varit mer av samma slag.

Förändringen i systematiken i upphandlingslagen har synts i frågorna så att kunderna har velat kontrollera aspekter hos tjänster till exempel enligt bilaga E (social- och hälsovård och andra särskilda tjänster) och tröskelvärdena för dem (400 000 resp. 300 000 euro). För många har övergångsperioden för upphandling och direktivets tröskelvärde på 750 000 euro kanske fortfarande spökat i bakhuvudet. Direktivets tröskelvärde har dock inte längre haft betydelse efter att den nya upphandlingslagen trätt i kraft, eftersom man på upphandling nu tillämpar bestämmelserna i kap. 12 i den nya lagen.

Något nytt, något bekant

På hösten väntades redan ivrigt på marknadsdomstolens avgöranden om systematiken i den nya upphandlingslagen. I skrivande stund har det getts sammanlagt åtta beslut. Marknadsdomstolen har kundvänligt lanserat ett nytt sökord hankintalaki 2017 med hjälp av vilket det är lätt att skilja de nya avgörandena från dem som omfattas av den gamla lagen.

Av avgörandena kan märkas för det första att alla tolkningslinjer inte har ändrats helt till följd av den nya lagen. Exempel på detta är avgörandet MD 670/17, som handlar om saklegitimation för en grupp, och avgörandet MD 614/17, som handlar om förutsättningarna för att avbryta ett anbudsförfarande.

Det rättsfall som kanske väckt mest diskussion på upphandlingsfältet är MD 594/17, som tolkar flexibiliteten i det nationella upphandlingsförfarandet och handlar om fastställandet av minimiomsättning som lämplighetskrav. I fallet hade den nya lagens flexibilitetsmarginal för nationella förfaranden tolkats relativt snävt och tolkningshjälp hade till och med sökts i kapitlet om upphandling som överstiger EU-tröskelvärdet.

Ett intressant fall på gränsytan mellan den gamla och den nya lagen är MD 676/17 som handlar om uteslutning av en anbudsgivare. Den upphandlande enheten hade enligt rättsfallet åberopat både allvarligt fel i yrkesverksamhet enligt 81 § 1 mom. 3 punkten och brister i tidigare upphandlingskontrakt enligt 81 § 1 mom. 9 punkten. Enligt marknadsdomstolen uppfylldes dock inte förutsättningarna för uteslutning. I motiveringen till beslutet kan skönjas ett eko från tolkningspraxis för den gamla upphandlingslagen, men ändå med beaktande av den nya lagens något ändrade specialvillkor.

Mer information om rättsfall som omfattas av den nya upphandlingslagen finns här.

Och i detta sammanhang är det värt att nämna att år 2018 inför rådgivningsenheten för offentlig upphandling ett nytt sätt att informera om rättsfall och tolkningen av dem. Följ alltså våra nyheter också i fortsättningen!

Upphandlingsstatistik och öppenhet

I november publicerade Kommunförbundet som vanligt kommunernas och samkommunernas upphandlingsstatistik från tidigare år. Även om statistikreformen och bolagiseringen av affärsverken i någon mån påverkar de statistiska uppgifternas jämförbarhet, visar uppgifterna att tjänsteupphandlingen ökar stadigt. Detta är en utmaning som också syns i varje upphandlingssakkunnigs arbete. Definition, jämförelse och effekter av tjänsteupphandlingen är, speciellt när det gäller social- och hälsovård, teman som syns också i de frågor som kommer till rådgivningsenheten. Vi hoppas att vi kan ge våra kunder service kring dessa frågor också i fortsättningen.

På webbplatsen Granska upphandlingar (www.tutkihankintoja.fi > sv) finns nya aspekter på statens upphandlingsdata: den överlägset största kategorin inom upphandlingen är trafikledsprojekt. Efter dem följer bland annat ICT-upphandling, sakkunnig- och forskningstjänster samt administrativa tjänster. Om du ännu inte har bekantat dig med tjänsten, rekommenderar jag den varmt. Också öppna data om städernas upphandling kan läsas på webbplatsen www.avoindata.fi/sv.

Den centraliserade insamlingen och publiceringen av upphandlingar och leverantörsfakturor ingår i den offentliga förvaltningens ändrade verksamhetskultur. Man ska inte vara rädd för öppenhet, det är snarare bristen på öppenhet som kan väcka frågor. Öppenhet är en naturlig del av verksamhetssättet för en professionellt ledd upphandlande enhet.

Skribenten är chef för rådgivningsenheten för offentlig upphandling.

Mer på webben

• Kommunernas och samkommunernas upphandling
  
  Statistik på Kommunförbundets webbplats