Den upphandlande enheten kan använda livscykelkostnaderna som kriterium vid bedömningen av kostnaderna för upphandlingen och jämförelsen av anbuden.
Livscykelkostnader kan delas in i två delar:
Livscykelkostnader är de kostnader som orsakas den upphandlande enheten eller andra användare av föremålet för upphandlingen, under byggnadsentreprenaders, varors eller tjänsters livscykel. Dessa kostnader är kostnaderna för förvärv, driftskostnader, underhållskostnader samt återvinnings- och avfallskostnader.
Vid jämförelsen av anbuden kan den upphandlande enheten också beakta kostnader som kan tillskrivas externa miljöeffekter och som är kopplade till föremålet för upphandlingen under dess livscykel, om deras penningvärde kan fastställas och kontrolleras.
Det finns också ytterligare fyra förutsättningar för att kostnader som kan tillskrivas externa miljöeffekter ska kunna beaktas:
Metoderna kan fastställas på nationell, regional eller lokal nivå, men för att undvika att metoder som skräddarsytts för vissa leverantörer eller produkter leder till en snedvridning av konkurrensen bör de vara generella i den meningen att de i princip inte bör upprättas specifikt för en viss upphandling. Om man trots allt går in för att använda sådana, får metoderna för en specifik upphandling inte på ett otillbörligt sätt gynna eller diskriminera vissa leverantörer. Dessutom ska de uppgifter som krävs för beräkningen av kostnaderna kunna tillhandahållas med rimliga ansträngningar av normalt omdömesgilla leverantörer.
Om den upphandlande enheten bedömer kostnaderna utifrån ett livscykelkostnadsperspektiv, ska enheten i upphandlingsdokumenten ange vilka uppgifter som anbudsgivarna och anbudssökandena ska lämna för beräkning av kostnaderna och vilken metod som kommer att användas vid beräkningen av livscykelkostnaderna.
Vid bedömning av livscykelkostnader ska de upphandlande enheterna använda metoder som angetts som obligatoriska i lag, om en sådan metod fastställts med beaktande av föremålet för upphandlingen.
En sådan metod har angetts som obligatorisk i lagen om beaktande av energi- och miljökonsekvenser vid offentlig upphandling av fordon. För statliga centrala myndigheter ingår en obligatorisk beräkningsmetod också i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 106/2008 om ett gemenskapsprogram för energieffektivitetsmärkning av kontorsutrustning. Energimärkningsprogrammet Energy Star är i övrigt frivilligt, men förordningen förpliktar centrala statliga myndigheter att vid upphandling av kontorsprodukter specificera minst samma energieffektivitetskrav som på Energy Star-nivå.
De ovan nämnda metoderna bör användas när den upphandlande enheten väljer livscykelkostnader som kriterium för energi- och miljöeffekterna av användningen av fordon eller kontorsapparater.
Frågor kring tillämpningen av upphandlingslagen och förfaranden vid offentlig upphandling
Vi betjänar upphandlande enhet i ärenden som gäller offentlig upphandling, speciellt rådgivning om lagstiftningen. Vi rekommenderar att du i första hand använder vår serviceadress.