Lag om företagshemligheter

Lagen om företagshemligheter förtydligar definitionen av företagshemlighet och grundar sig på direktivet om företagshemligheter (2016/943). Lagen beskriver

• vad en företagshemlighet är
• i vilka situationer utnyttjandet av en företagshemlighet är obehörigt eller berättigat 
• vad domstolen kan göra i fall av missbruk
• hurdana skadestånd eller gottgörelser som kan fastställas
• vilken tiden är för väckande av talan i fall av missbruk.

Lagen om företagshemligheter är en allmän lag, dvs. den tillämpas om inte något annat bestäms i en speciallag.

Var kan man hitta information om företagshemligheter?

Rättsfall som gäller företagshemligheter från tiden före lagens ikraftträdande finns bland annat under följande:  HFD 11.12.2015 liggare 3660 och HFD 15.3.2016 liggare 908. Också i strafflagen finns det paragrafer om brott mot företagshemlighet.

I 138 § i upphandlingslagen (1397/2016) föreskrivs att de upphandlande enheterna ska behandla ärenden som gäller rätt att ta del av handlingar och tystnadsplikt i upphandlingsprocessen genom tillämpning av lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999), dvs. offentlighetslagen. I offentlighetslagen har de upphandlande enheterna getts prövningsrätt att besluta om vad som är företagshemligheter och vad som inte är det.

Den senaste lagändringen som gjordes innan den aktuella lagen trädde i kraft var en ändring i samband med totalrevideringen av upphandlingslagen 2016. Då föreskrevs det att en upphandlande enhet har rätt att sekretessbelägga jämförelsefaktorer som betraktas som företagshemligheter, även om den upphandlande enheten på ett allmänt plan måste kunna motivera slutresultatet av anbudsjämförelsen.

Definitioner av företagshemlighet

I lagen om företagshemligheter ingår definitioner av företagshemlighet, innehavare av en företagshemlighet och intrångsgörande produkter:

• Med företagshemlighet avses sådan sekretessbelagd information som har ekonomiskt värde i näringsverksamhet och som innehavaren av informationen har vidtagit rimliga åtgärder för att skydda.
• Innehavaren av en företagshemlighet kontrollerar lagligen en företagshemlighet.
• Intrångsgörande varor eller tjänster är sådana vars formgivning, egenskaper, funktion, produktionsprocess eller marknadsföring gynnas avsevärt av obehörigt anskaffade, utnyttjade eller röjda företagshemligheter.

När har en företagshemlighet anskaffats på behörigt eller tillbörligt sätt?

I lagen om företagshemligheter ingår en lista på tillåtna sätt att anskaffa en företagshemlighet. Anskaffande av företagshemlighet är tillåtet

• om man själv har upptäckt eller skapat informationen
• om informationen har erhållits genom iakttagelse, undersökning, demontering eller test av föremål som är tillgängliga för allmänheten eller som lagligen innehas och inte är sekretessbelagda.
• om arbetstagare utövar sin rätt till information och samråd
• om andra förfaranden som överensstämmer med god affärssed tillämpas

I lagen om företagshemligheter förbjuds obehörigt anskaffande av företagshemlighet. Obehörigt anskaffande kan ske genom att någon olovligen bereder sig tillgång till eller tillägnar sig information, olovlig kopiering, olovlig avbildning, olovligt iakttagande eller annan olovlig hantering eller genom något annat förfarande som strider mot god affärssed.

Hur kan en upphandlande enhet förbereda sig på skydd av företagshemligheter under avtalsperioden?

Den upphandlande enheten bör då den bereder avtal försäkra sig om att avtalen eller de allmänna avtalsvillkoren innehåller instruktioner med tanke på situationer där företagshemligheter förekommer. Till exempel i de allmänna avtalsvillkoren för offentlig upphandling (JYSE), både i fråga om upphandling av tjänster och varor, ingår klausuler om tillvägagångssätt om en vara eller tjänst kränker immateriella rättigheter. Man bör också komma ihåg att ansvarsbegränsningsklausulerna i JYSE inte tillämpas i situationer som innebär kränkning av tystnadsplikt eller immateriella rättigheter.

Näringsidkare överlåter vanligen företagshemligheter till de upphandlande enheterna under upphandlingsprocessen och i samband med att upphandlingskontraktet ingås.  Under kontraktsperioden är det utöver lagstiftningen de klausuler om bland annat sekretess, dataskydd och immateriella rättigheter som ingår i kontrakten och i de bifogade allmänna villkoren, som fastställer hur sekretessbelagd information ska hanteras.

När är det fråga om obehörigt utnyttjande och röjande av företagshemlighet?

I lagen om företagshemligheter förbjuds obehörigt anskaffande och obehörigt röjande och utnyttjande av företagshemlighet.

Det är fråga om obehörigt röjande eller utnyttjande om kännedomen om en företagshemlighet har erhållits i en ledande ställning eller i någon annan uppgift, såsom verkställande direktör, i samband med saneringsförfarande, eller om man fullgjort ett uppdrag för någon annan, eller på grund av ett förtroligt affärsförhållande, eller om personen är bunden av ett avtal eller tystnadsplikt. I lagen ingår också separata bestämmelser om obehörigt utnyttjande eller röjande av en teknisk anvisning.

Den som känner till eller borde känna till att den erhållit företagshemligheten genom obehörigt förfarande, är skyldig att hemlighålla informationen. Då intrångsgörande produkt produceras, bjuds ut till försäljning, släpps ut på marknaden, importeras, exporteras eller lagras, betraktas det som obehörigt utnyttjande av företagshemligheten om personen känner till eller borde känna till att det är fråga om en intrångsgörande produkt.

Undantag från begränsningar att utnyttja företagshemligheter

Lagen beaktar också att en arbetstagare har tystnadsplikt under den tid anställningen varar. Lagen ger dock arbetstagare rätt att prata om sina angelägenheter med en arbetstagarföreträdare (t.ex. en förtroendeman eller ett förtroendeombud).

I lagen skyddas visselblåsare (eng. whistleblower) vilkas syfte är att avslöja oegentligheter eller olaglig verksamhet i syfte att skydda allmänintresset och yttrandefriheten. Genom detta säkerställs det att sekretessbelagd information kan överlåtas till undersökande journalister, polisen och andra myndigheter, bland annat konkurrens- och konsumentverket, så länge syftet är lagenligt.

Behörig domstol och tid för väckande av talan

Brott mot företagshemlighet kan behandlas både i tingsrätten och i marknadsdomstolen som första rättsinstans. Marknadsdomstolen har i praktiken parallell behörighet att behandla ett ärende som gäller ett privaträttsligt yrkande i situationer där svaranden i ärendet är en näringsidkare. Marknadsdomstolen kan i samband med ett tvistemål som gäller en företagshemlighet också pröva ett annat tvistemål, om käranden väcker åtal samtidigt mot samma svarande eller mot olika svarande och käromålen väsentligen utgår från samma grund.

Talan i ärenden som gäller företagshemligheter ska väckas inom fem år från delfåendet, dock senast inom tio år från det att intrånget inträffade.

I tingsrättsprocessen kan brott mot företagshemlighet behandlas samtidigt som tvistemål och som brottmål. Förfarandena när det gäller parallell behandlingsrätt torde klarläggas i rättspraxis.

Lagen om företagshemligheter ändrar inte principen att ärenden som gäller upphandlingsdokuments offentlighet och begäran om information fortfarande ska behandlas i förvaltningsdomstolen.

Domstolens verksamhetsförutsättningar

Tingsrätten och marknadsdomstolen kan på yrkande av en innehavare av företagshemlighet

• förbjuda att en gärning som gör intrång i företagshemligheten utförs eller fortsätter
• förelägga att en intrångsgörande produkt ska återkallas från marknaden, ändras eller förstöras
• förelägga att intrångsgörande handlingar, föremål, material, ämnen eller filer ska förstöras eller överlåtas till innehavaren av företagshemligheten.

För den svarande kan domstolen förelägga eller fastställa

• vite
• ersättning som ska erläggas för utnyttjandet
• gottgörelse
• skadestånd.

I lagen ges domstolen prövningsrätt att ställa förbuden eller korrigeringsåtgärderna i relation till den olägenhet som orsakas svaranden, andras rättigheter eller allmänintresset.

Åklagaren kan väcka åtal för missbruk av teknisk anvisning om målsäganden yrkar på det. I lagen om företagshemligheter hänvisas det också till brottslagen som innehåller paragrafer om företagsspioneri, brott mot företagshemlighet, missbruk av företagshemlighet samt om sekretessbrott och sekretessförseelse.